Vad är Paqo?

Don Angelino Apaza Quispe och Don Juan Apaza Quispe, Paqos

En Paqo är en präst enligt Q’ero, en ursprungsbefolkning från de andinska bergen i Peru.

Allt tyder på att de härstammar ifrån en grupp Inkaindianer som lyckades fly undan när de spanska conquistadorerna lade Inkariket under sig, med avsikten att omvända Inkafolket till den katolska tron. Enligt Q’eros själva ville de inte att deras andliga lära, som har en djup kontakt till universum, skulle gå förlorad. De flydde upp i bergen där de helt isolerade sig ifrån omvärlden i väntan på en ny tid, som de förutspådde. Tiden då kondoren skulle dö ut och det skulle komma en tår i himmelen som gör att solen lyser starkare och skadar oss.

Redan år 1955 reste antropologen Oscar Nunes Del Prado och hans grupp i väglöst land i omkring två veckor innan de nådde sitt mål, att hitta detta folk. Oscar noterade Q’eros traditioners likheter med Inkarikets traditionella ceremonier och andliga lära. Men det var inte nu q’eros skulle komma ner från bergen. Trots att de blev ombedda stannade de kvar.

Först i början av 1990-talet vandrade de ned. Den nya tiden hade kommit. Det var dags för dem att sprida läran vidare, att få människorna i väst att vakna ur en djup dvala och öppna upp sina hjärtan för själen.

För sägnen säger att det finns två krafter. Örnen, den fysiska, rationella, västerländska, ”manliga” delen av universum och Kondoren, den mjuka, andliga, ”kvinnliga” delen. Det skulle komma en tid då Örnen näst intill skulle utrota Kondoren. Något som också skett genom erövringarna av den Amerikanska kontinenten. I väst kom häxförföljelse och senare förändringar av kulturer med anammande av de sämre delarna av västerländskt liv.  Efter denna tid skulle vindarna vända och den nya tiden, en ny Pachakuti, skulle komma. I denna tid förutspås Örnen och Kondoren dansa tillsammans och föda en ny värld. En värld i balans. Denna förutsägelses start var 2012 men det handlar det inte om en snabb vändning, utan snarare om en soluppgång. Nu har solen kommit upp och den börjar värma jorden. I det arbete ingår för Q’eros att sprida sin lära till oss i väst och på så sätt få Örnen och Kondoren att dansa tillsammans.

Indianerna som arbetar med energimedicin kallar sig själva inte för shamaner, utan för paqo. Det betyder helare eller präst.  Paqo är också det mjuka, nyfödda alpackafölet. En shaman för q’eros är en person som använder växtmedicin/droger för att komma i trans och för att resa till andevärlden.  Även om paqos själva hedrar alla traditioner så använder de själva inte droger. Det behövs inte när man arbetar med energier. En paqo arbetar medvetet med sig själv och helar sig själv för att på så sätt kunna uppnå samma tillstånd som shamaner använder substanser för att uppnå.  De har djup själslig medvetenhet och läser på så sätt av den levande energin i universum och inom sig själva. De ser hur världen speglas i dem och kan på energimässig väg påverka både sin och sina medmänniskors omvärld.

För mig är det en självklarhet att lyssna på paqos, på deras väg. Jag förstår ännu inte allt, kanske kan jag som infödd västerlänning aldrig göra det, men jag tar till mig allt som går och min avsikt är alltid att föra denna tradition vidare så som paqos själva lär ut den. Det är inte något man lär sig i en bok, utan det är med ständigt arbete med sig själv, och sina egna energier, som man går vidare i traditionen. Jag är så glad att kunna få visa er, mina medmänniskor, denna vackra tradition och djupa kunskap om människan, universum och energier.

Utbildningar:

Medicinhjulet, 1,5 års utbildning inom inka-indianskt energiarbete med framförallt eget arbete och praktik. Lärare: Victor Forselius och Renée Eriksson.

Nusta karpay, den feminina kraften, helgkurs. Fördjupning kring de feminina krafterna i Q’erotraditionen. Lärare: Victor Forselius och Renée Eriksson,

Shamanic Training of Q’ero Medicine, Path of the heart, Treårigt program för att bli Paqo, Pampamesayoq. Lärare: Don Angelino Apaza Quispe och Don Juan Apaza Quispe, Pampa Mesayoqs enligt Q’eros och den Peruanska Inka-indianska traditionen.